Hoppa till sidans innehåll

VSS historia


Vi börjar historien år 1909.

 

En sammanfattning:
Bildandet skedde 1909 och medlemsantalet då var ca 50 personer och i dag har klubben ca 1.000 medlemmar.
I början rörde det sig mest om "söndagssegling", kaptensmössor, pengar och fascination, under årens lopp utvecklades det hela och det kom att handla mer och mer om vardagssegling, Svenssons och fascination. Ju närmre nutiden vi kommer, desto mer har det återigen kommit att handla om pengar och så naturligtvis fascination. Inte vem som helst har råd att köpa sig en tio meter lång segelbåt i dag och pengar bestämmer om du ska ha någon chans att komma någon vart.

Utvecklingen av klubben följde världens gång och allt har hela tiden gått upp och ner. Det första Varbergs Segelsällskap bildades i början av seklet.
 På mitten av tiotalet upphörde dock föreningen att existera, det berodde på skulder men jag tror också att första världskriget har spelat en stor roll. På trettiotalet tyckte man återigen att det var dags att bilda en båtklubb i Varberg, man bildade Varberg Båtsällskap. Medlemmar var både motorbåtsåkare och seglare och intresset för båt- och havssport var stort. Kriget kom, intresset minskade, ransoneringarna var hårda och klubben gick i dvala. 1944 vaknade man till liv igen och verksamheten fortgick ända fram till 1958. Då var missnöjet bland klubbens motorbåtsägare så stort att de beslöt sig för att bilda en egen förening, detta bidrog till att VBS delade på sig och blev VSS och VBK. 

Som sagt utvecklingen springer på, så också VSS. De olika båtklasserna i Sverige sprider sig och på femtiotalet får vi våra första riktigt stora arrangemang. Storseglarna upptäcker att Varberg är en seglingspärla, ingen skärgård att ta sig igenom och en oerhört vacker stad och seglingsvana människor. Mästerskap efter mästerskap kommer till Varberg, flitigaste besökarna är Starbåtarna som hittills har gynnat oss med ett Europa- och Norra Afrikamästerskap, DM för tionde distriktet och till sist fyra SM.


Den 23:e juli 1909 hade man sitt första syrelsemöte och antog sina första stadgar.
Denna första styrelse kom att beså av:
Hamnkapten W Geelmyden, ordförande
Apotekare CH Lindal, vice ord­förande
Fabrikör L Olsson, sekreterare
Grosshandlare D Jobson, skattmästare
Bokbindare­mästare C Orup, hamnkapten
Suppleant var ingenjör H Lundberg

Den första kappseglingen hölls bara några veckor efter det första mötet, den 1:a augusti. Alla lustbåtsseglare var välkomna att deltaga, även om man inte var medlem, 30 båtar deltog totalt, och de var uppdelade på fyra olika klasser. Banan var av den enkla och kortare sorten, man seglade först runt Skälaklippan, sedan till pricken vid grundet Ryggen och innan man gick i mål, skulle man ta sig igenom Laesögapet.

Vinnare av de fyra olika klasserna i denna premiärsegling blev:
Klass I, "Piff", ägd av källarmästare EA Esbjörnsson.
Klass II a, "Jenny", ägare N Holmström,
Klass II b, "Elin", ägare C Carlsson.
Klass III, "Tigern", ägd av R Bengtsson
Klass IV, "Hulda", som ägdes av E Larsson.
Prisutdelning hölls i samband med Småfåglarnas vänners årsfest på Påskberget.


På våren 1911 kommer diskussioner upp om en eventuell kappsegling tillsammans med Segelsällskapet AEolus i Göteborg. De båda föreningarna kom överens om ett arrangemang som skulle äga rum i samband med midsommar. På morgonen den 23:e juni startade man från Långedrag och senare på dagen, för vissa till och med senare på natten, gick man i mål i Varberg. Den 24:e seglade man sedan i de varbergska farvattnen. Kappseglingen samlade många deltagare och hela staden var i feststämning.

Samma år såg en seglartidning dagens ljus i Varberg. Tidningen kallades "Bris" och i seglarbladet beskrivs den så här:
"Så pigg att den kommer att förvärfva vänner långt utöfver det område för hvilket den egentligen är afsedd".

Tidningen var åtta sidor "tjock" och mycket läsvärd. Bland annat kunde man läsa om en tyvärr anonym herre som hade hyrt en segelbåt i två somrar. Han berättade om hur underbart det kunde vara, och framför allt uppmanade han andra båtintresserade att köpa sig eller hyra en båt.


1916 - 1931 existerade det förmodligen ingen seglings- eller båtförening i Varberg.


Den 9:e september 1931 kallades alla sjö- och båtintresserade i Varberg till ett möte.
Syftet med detta möte var att återskapa eller åtminstone försöka återskapa den förening som en gång funnits.
Initiativtagare denna gång var Martin Brute och Olov Larsson.

Intresset för båtar, sjö och segling var stort och redan efter en kort stunds diskussioner beslöt man att en ny förening skulle bildas. Det första man gjorde var att välja en styrelse. Den fick följande utseende: Ordförande: C Gustafsson, sekreterare: G Strandberg, kassör: G Svensson, suppleanter: JG Pettersson och K Torbjörnsson. Styrelsens första uppdrag blev att komma med förslag på namn till den nya föreningen, och sedan kalla till nytt möte för att meddela namnet och få det godkänt av medlemmarna.

Valet av namn skulle komma att bli en ganska komplicerad sak. Man kunde inte kalla föreningen Varbergs Segelsällskap, dels på grund av att man inte vågade ta tillbaka det namnet i rädsla för fordringsägarna och dels eftersom det inte bara var seglingsintresserade som var medlemmar. Efter långa och många diskussioner kom man fram till namnet Varbergs Båtsällskap, VBS.


Den 7:e april 1932 hölls det första ordinarie styrelsemötet. Då antog man officiellt namnet Varbergs Båtsällskap.  


Under 1933 arbetade man först och främst med utarbetande av stadgarna. Man beslutade även om en medlemsavgift för kommande år, den skulle vara 3 kr. 
En tid senare fick man ett stort problem. Var skall alla båtar göras av? Vi har ju ingen hamn. Arbetet med lösandet av frågan påbörjades 1935, men det visade sig att det kom att dröja mycket länge innan alla problem var lösta. För ett år efter påbörjandet av planeringarna, fick man ett dystert besked från stadsfullmäktige. Det var omöjligt att bygga en småbåtshamn. Men kommunen lovade att ordna tilläggningsplatser för båtarna på bästa sätt. 

Den uppgivna stämningen fortsatte länge, "av militära skäl" var kommunens kommentar till det mesta. Och många av de tidigare så tappra seglarna gav upp. Detta märktes framförallt under 1942, då en Törnrosa liknande sömn påbörjades. Inte ens ett årsmöte kunde genom­föras. Men man lyckades trots allt skrapa ihop tillräckligt med material till en verksamhetsberättelse.


Tideräkningen hade slagit om till 1944, och det blev liv i klubben igen. Äntligen hade de hittat tändstickorna. På det första styrelsemötet valde man en ny ordförande, Gunnar Förstberg. En ung man i sina bästa år. Det stack i fingrarna på alla och skaparglädjen var stor. Detta tog sig bland annat till uttryck i byggandet av en Breviksjulle. När det hela skulle påbörjas var kassan skral och innehöll endast 72 kr, men eftersom alla hade en positiv inställning, beslöt man att genomföra det hela. Några av medlemmarna satsade en liten penning var och leverantörerna gav förmånliga betalningsvillkor. 
Detta räddade jullen.


Under 1952 kom ämnet klubbstuga upp. Det skulle ju vara bra att ha något eget att vara i, så att man slapp förvara sina ägodelar hos någon annan. Flygvapnet lät meddela att Balgö skulle bombas, detta bidrog till stora protester, inte bara bland varbergarna, utan även båtfolk norrifrån protesterade, och bombningarna stoppades.

Drömmen om en egen klubbstuga gick i uppfyllelse 1953. Kassan var på 5 200 kr, det betydde att man gott och väl hade råd att köpa den gamla Taxikiosken för 750 kr. På våren året efter var stugan på plats på Getterön och i oktober stod den helt färdig efter reparationer "från topp till tå."

Styrelsen tyckte att medlemsavgiften var för låg och höjde den därför till 10 kr inför säsongen -55. Under samma år byggde man även en fast brygga på Skrivare­klippan eftersom pråmarna man köpte 6 år tidigare hade förstörts av väder och vind.


Medlemsantalet hade nu nått 153 personer och dessa besökte livligt de kvällssammankomster som knopaftnar och regelkvällar som man hade.1957 var missnöjet bland klubbens motorbåtsägare mycket stort och man hade ett möte som inte var arrangerat och initiativtaget av styrelsen. På mötet framfördes all den kritik som fanns mot klubbens och styrelsens sätt att behandla motorbåtsägarna. Styrelsen hade nog inte riktigt uppfattat att de kände sig åsidosatta och hade därför inga kommentarer till agerandet. Efter mötet beslutade seglare och "motorbåtare" tillsammans att man skulle gå skilda vägar och vid årsmötet blev det verklighet. VBS blev VSS - för seglare - och VBK för de motorbåtsintresserade.
Medlemsantalet sjönk bara till 141 personer efter delandet på förening­arna, detta får man ju säga, är mycket tillfredsställande och visar klart på det stora intresset för segling. I juli anordnare VSS en bryggdans och till den kom hela 450 personer, alla kanske inte var seglingsintresserade, men de kanske blev, vem vet.

Under åren 67 -68 beslutade kommunen och VSS att den nya hamnen skulle förläggas till Getterön och Klöven, och några år senare, 1976 påbörjades bygget. Poängseglingarna var flitigt besökta, men bara av Variatnyt- och Avantibåtar. För andra året i rad genomförde man seglarskola för juniorer, instruktörer var Lars Lundberg, Hans Bengtsson och Martin Corin, en annan flitig juniorseglare var Hans Reich.
Eftersom juniorerna var så flitiga och seglade så mycket, fick man 1969 placera ut en bod vid Klöva för att de skulle ha någonstans att byta om och göra av sina saker. Seglarskolan kom tillbaka även 1969 och det året seglade man i den yttre Gyproc hamnen. Sponsor var Monark, som bidrog med bryggor och båtar.


Under vintersäsongen -70 -71 lät hamnstyrelsen meddela att man ämnade säga upp kontraktet om småbåtsplatserna i hamnen. Detta betydde stora problem både för VSS och Varbergs Båtklubb, eftersom man var beroende av platserna. Efter ett utredningsarbete mellan klubbarna och hamnstyrelsen lyckades man dock lösa det hela och kontraktet förnyades till vissa delar och en provisorisk pontonbrygga lades i vid Klöven. Detta strul i början av året bidrog delvis till att kommunen lade fram ett förslag om en ny småbåtshamn. 

Den 15:e juni hölls extra insatt allmänt möte. Ämne: skall klubben köpa "Klöva­huset". Beslut: 1 st klubbhus skall inköpas och övertas 1:a juli. Köpekontrakt skrevs med ägaren Isidor Dahlin den 26/6 1973. I köpet ingick: 1 st bostadshus i 1½ plan, innehållande sju rum och kök, vissa inventarier, en sjöbod innehållande bastu, toalett och förrådsutrymmen samt en flaggstång på husets framsida. Köpeskilling: 130 000 kr. Betalning skedde som följer:

  Handpenning erlades kontant 1973-06-18
 till säljaren                                                                                               5 000

 Vid tillträdesdagen erlades kontant till
säljaren                                                                                                    65 000

Vid tillträdesdagen överlämnade klubben en
revers à 65 000 kr med 4% löpande ränta.

 Reversen skulle lösas 1974-01-01                                                     65 000

 SUMMA                                                                                                 130 000


Under 1976 påbörjade man byggnationen av den nya hamnen på Getterön, vid slutet av året, när det hela nästan var klart kunde man konstatera att det hade blivit 260 000 kr dyrare än beräknat, men orsaken till det var inte höjda byggkostnader, utan höjda löner. Vid årets slut konstaterade man att den nya hamnen hade gett mycket stor trygghet åt både båtägare och båtar och alla var nöjda med den.

Under säsongen 1978 påbörjade man även planeringen av servicebyggnaden i hamnen. Byggnationen skulle påbörjas på våren året efter. Detta år blev ett år fullt av överraskningar och nyheter. Damerna fick sin egen gymnastik, brädseglingen introducerades på tävlingsprogrammet, 2 flipper båtar köptes till seglarskolan, av de 160 deltagarna i denna skola var ca 40% flickor - bra! Under hösten och vintern byggde man 10 nya optimistjollar i plast. De båtarna "överlevde" seglarskolan ända tills 1992, då vi byggde 10 nya.

Under våren 1980 skulle man tillsammans med Varbergs Båtklubb och Småbåtshamnen bygga ett servicehus i hamnen. Kommunen var medfinansiär och det hela drevs av Småbåtshamnen.


1983 blev annexet helt klart. Det hade plats för ett förråd och ett omklädningsrum med bastu. Tack vare detta kunde man också bygga ett omklädningsrum för damer i ett av rummen i Klövahuset. De nya bekvämligheterna utnyttjades flitigt på sommaren, bla av seglarskolan, jolleseglare och de ungdomar som deltog i vattensportlägret som hölls på Klöven i samarbete med Fritidskontoret.
Höjdaren -83 blev en torsdagsträff, den 2 februari gästades vi av storseglaren Sven Lundin, han, hans berättelser och hans bilder drog fullt hus på teatern.


1984 fick västkusten en ny tävling: West Side Cup. Deltävlingen "Sjösexan", den gick mellan Göteborg och Varberg, via Falkenberg. 16 båtar deltog totalt, av dem lyckades Krister och Kent Gunnarsson bäst med en 3:e plats i klass II.

Ulf Antonsson fick klubbens bragdpris 1984 motiven för utnämningen är mycket goda: riksmästare 1984, 8:a och bäste svensk i EM i Frankrike, 3:a på NM i Dan­mark och uttagen att representera Sverige på VM i Perth.


Årets bragd 1986 var helt klart Pelle och Börje Ivarssons jordenruntsegling, första gången någon från VSS genomförde detta livsprov. Det var en av deras drömmar som gick i uppfyllelse, några av klubbens drömmar som uppfylldes var: en mastbod på jolleplanen och förbättringar av samma plan, två nya motorbåtar, drömmar som fick skjutas på framtiden var Klövabryggan runt Klövaberget, nya klubbhusets iordningställande, en ny 606:a, m.m, m.m.

1986 var året då det begicks sverigepremiär i Varberg och Träslövsläge, det första havskappseglings SM någonsin hölls av klubbarna. Att havskappseglingsförbundet utsåg just VSS och TBS, sågs naturligtvis som mycket hedrande.


Ännu en ny båt köptes till verksamheten 1987, det var en Varianty. Den skulle tjäna som ersättare för den förlista 606:an. Under året blev också det nya klubbhuset, Kursgården klart, det enda som fattades var vatten, men det skulle lösas vid ett senare tillfälle. Huvudsaken var ju att vi hade fått en oerhört fin vinterlokal.


1988 var första gången bragdpriset delades  ut för annan prestation än segling. Christer Corin fick priset för att han bidragit med så mycket till klubben. Han arbetade hårt hela året bla. för att stärka klubbkänslan och få våra arrangemang så fina som möjligt.

På Skrivareklippan finns en fyr. Kanske hade den inte funnits idag om det inte vore för "Rädda Fyren"-projektet. Fyren var i bruk tom 1984, men efter det fick den förfalla och risken för att den skulle rasa ner i havet var mycket stor, 1988 startade man en insamling för att förhindra detta. Man placerade ut sparbössor, gjorde en "loggo" som man sedan trycket på tröjor och vykort. Insamlingen, försäljningen och mycket ideellt arbete bidrog till att fyren kunde få ett nytt fundament och dessutom flyttas in en bit på ön.

80-års jubileet firade med dunder och brak på fästningen. Förutom det stora antal VSS-are som mötte upp, kom ca 50 inbjudna gäster. Kom­munen representerades av kommunfullmäktiges ordförande Gunnel Welin, grannklubbarna och de övriga för­eningarna representerades av styrelse­medlemmar. Bland de inbjudna fanns natur­ligtvis även före detta ord­föranden med sina respektive, även i den skaran fanns Gunnel Welin representerad, men då som fd ordförandehustru till Lars-Gunnar Welin.


Om 1989 års berättelse var klen så var 1990's fruktansvärt klen, man har inte ens lyckats fylla en och en halv sida. Men å andra sidan kanske det beror på att det inte hände så mycket då. Vi hade tre surftävlingar i Apelviken med Christer Corin och Björn Haknert som ankare. Seglarskolan genomfördes framgångsrikt, det var fullbokat. En av orsakerna till det var Zita Frising och hennes positiva inställning. I början av juni genomfördes en propaganda dag för segling där allmänheten erbjöds att pröva våra båtar, vi höll till vid kallbadhuset, som denna dag verkligen gjorde skäl för sitt namn, det var grått och iskallt. Hallands Nyheter sponsrade det hela. På hösten var det kölbåtarnas tur att visa upp sig, men de fick hålla till på Klöven. Årets tävlingsresultat var naturligtvis Ulrika Antonssons andra plats på Laser VM för damer.


1993 blev ett bra år för VSS. Renoveringen av klubbhuset avslutades på våren. Resultatet av detta var: flyttat kök, förbättrat omklädningsrum för herrarna, flyttad trappa till andra våning och därmed ändrad andra våning, Nils-Anders fick ett nytt kontor till utseendet och vi instruktörer fick ett helt nytt rum. Som ansvariga för renoveringen stod de tre ALU-anställda vi hade. Under augusti när Europa Cupen för laser kom till Varberg fick renoveringen verkligen visa vad den gick för. Den visade sig klara av det mesta. Ett roligt varbergsresultat var Andreas Fredrich's 12:e plats, eftersom han hade haft ett långt uppehåll med seglandet.


VSS vill tacka Malin Corin för denna mycket läsvärda historia om vår fina klubb - läs och njut - kom med kommentarer eller rättelser...

Tack ännu en gång Malin!

Uppdaterad: 2009-03-23 21:03
Skribent: Johan Berg

 

VSS sponsorer:


svenskasjo_250x450_anders_ssf

 

 

Sparbanksstiftelsen

 

Grappa_1

 

 

kvantum_web

 

 

kvarnbacken

taiga

 

 

hammarstroms-platslageri-ab

 

Hattaviken_plywood

 

Crescent logga

 

Barres varberg

 

 

Getteröns Riggarverkstad

 

Anl Ny logo (2)

 

Bruses handelsträdgård

 

Varbergs Energi

 

eliasson logo

 

gästis_logo

 

Liros logo

PelleP

 

Postadress:
Varbergs SS - Segling
Klöven 1
43293 Varberg

Kontakt:
Tel: 0340-14810
E-post: This is a mailto link

Se all info